Allt lärande är ”OMLÄRNING”!
Det upplevelsebaserade lärandets teori baseras på antagandet att idéer formas och omformas genom erfarenheter.
Vi konstruerar kunskap genom våra erfarenheter, och vi testar våra kunskaper genom nya upplevelser och erfarenheter.
Vi går in i varje lärandesituation med mer eller mindre utvecklade idéer om det vi ska läras oss. Vi är alla ”experter” på det område vi ska studera. Det är bara det att några av våra idéer är förenklade eller felaktiga.
All inlärning blir således en process där tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap. Inlärning blir mer ”omlärning” än ”nylärning”. Pedagogens uppgift blir då inte enbart att stödja inlärningen av nya idéer, utan också att se till att förenklade idéer utvecklas till mer sofistikerade idéer och att felaktiga idéer överges. I den processen är det viktigt att studenten få ge uttryck för sina ”primitiva” tankar och teorier, undersöka och diskutera dessa, för att sedan integrera nya, mer förfinade idéer i sitt tankesystem.
Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande
Inspirerad av tankar från Dewey, Lewin, Piaget, Vygotsky och Jung, presenterade David Kolb (1984) sin ”Experiential learning theory”.
Kolbs modell erbjuder ett perspektiv på lärande som på ett grundläggande sätt skiljer sig från behavioristiska teorier om lärande baserade på empiristisk kunskapssyn, eller teorier om lärande, som ligger bakom mer traditionella undervisningsmetoder, baserade på en rationalistisk-idealistisk kunskapssyn.
Enligt Kolb måste effektivt lärande omfatta både abstrakt teoribildning och moment med konkreta upplevelser. Lärande genom upplevelser och erfarenheter innebär inte en undervisningsmetod i sig, utan ett holistiskt koncept på lärandet. Lärandet menar Kolb, sker i alla mänskliga miljöer. I skolan såväl som på arbetsplatsen och i ICA-affären. Lärandet är en livslång process som omfattar alla åldersgrupper. Lärande omfattar också mer grundläggande begrepp för mänsklig anpassning, som kreativitet, problemlösning, beslutsfattande och attitydförändring.
Kolb beskriver lärande som en process med två olika dimensioner, som vardera representeras av två olika delmoment;
- den konkret-abstrakta dimensionen, som representerar två motsatta sätt att generera kunskap – antingen genom att förlita sig på tolkning med hjälp av abstrakta begrepp, eller genom att förlita sig på konkreta erfarenheter genom direkta upplevelser, och
- den aktiv-reflektiva dimensionen, som representerar två motsatta sätt att transformera kunskapen – antingen genom reflektion och observation, eller genom aktivt experimenterande.
De två dimensionerna representerar två dialektiskt motsatta sätt att lära. Resultatet av lärandet bestäms av interaktionen mellan dessa bägge dimensioner och det sätt på vilket motsättningen löses.
För att en kognitiv och personlig utveckling ska kunna ske måste samtliga fyra motsatser konfronteras och integreras till en kreativ syntes. Integreringen är själva kärnan i en kreativ process, genom vilken den personliga erfarenheten växer, vilket ökar kompetensen att lösa nya uppgifter och utforska nya områden. Enkelt kan Kolbs modell beskrivas som:
Jag lär mig effektivt om jag …
- först får egna erfarenheter genom egna upplevelser
- reflekterar över det jag upplevt
- får hjälp med att bearbeta begrepp och teoretisera kring det jag upplevt
- testar mina erfarenheter
Om du vill veta mer om upplevelsebaserat lärande i virtuell form är RezEd – The Hub fo Learning and Virtual Worlds en bra startpunkt. Där diskuterar lärare, bibliotekarier och andra intresserade från hela världen sina funderingar och erfarenheter av upplevelsebaserat lärande i virtuella världar.
Exempel på mobilt upplevelsebaserat lärande
Ett spel baserat på vedertagna pedagogiska teorier som spelas på mobiltelefoner och handdatorer är det senaste verktyget för att lära ut matematik till högstadieelever. Spelet kombinerar abstrakta begrepp med handfasta exempel ute i verkligheten, och tar hjälp av teknik som idag är självklar för de allra flesta ungdomar i Norden. GR Utbildning – Upplevelsebaserat lärande (GRUL), HiQ och lärarutbildningen vid högskolan i Malmö ligger bakom utvecklingen.
Göteborgsregionens Kommunalförbund har de senaste tio åren satsat på att utveckla stödresurser för upplevelsebaserat lärande och är huvudman för GRUL, GR Upplevelsebaserat lärande, som konstruerar och designar simuleringar, rollspel och pedagogiska verktyg för skolbruk. Allt fritt och gratis tillgängligt för skolor i hela landet. Verktyg och mer information hittar du på hemsidan www.grul.se.
Referenser och bra www-resurser
Läroverktyg – om lärande och forskning i digitala miljöer. KK-stiftelsens skriftserie Nr 18. Läs som pdf http://www.learningandteaching.info/learning/ – Webbplatsen ger en bred översikt med korta förklaringar och många referenser till olika pedagogiska teorier (på engelska). En mindmap ger snabb visuell överblick.
http://www.learning-theories.com/ – En kunskapsdatabas på engelska med teorier och biografier. Furmark, Sven-Gunnar vid Luleå Tekniska Universitet, redogör för huvudtankarna i det upplevelsebaserade lärande i uppsatsen Upplevelsebaserat lärande.